Trumma i vagn

Det är inte allt för länge sedan som jag blev pappa, men när jag sätter mig ner för att reflektera över musik och föräldraskap känner jag att flera stadier redan har passerat. Jag hade räknat med att tiden för att hålla på med musik skulle bli mindre. Så har det också blivit, men framför allt har musiken på ett helt annat sätt blivit en del av min vardag.

Jag tror att vi har ett nytt fan. I varje fall verkar hon känna igen några av våra låtar och rösterna på inspelningarna och blir glad av dem.

Det är allmänt känt att musik är bra för inlärningen. Nu kanske det är tidigt att prata om komplexa saker som språkinlärning och logik. Det kanske snarare handlar om stimulans och tröst. Barn verkar tycka om sång med mycket vibrato. Eftersom jag själv tycker om att lattja med rösten har vi på detta sätt räddat många nattningar.

För egen del försöker jag att ta allting med musik i portioner numera. Det går inte att säga till ett barn att: “Pappa vill verkligen göra det här nu”. Det leder bara till frustration. Tiden för att stå och göra tagning efter tagning i inspelningsstudion känns förbi. Hittills har vi blivit nöjda med någon av de första tagningarna. Om det beror på erfarenhet eller att det känns skönt att få det avklarat får visa sig framöver.

Vi går nu in i en ny fas. Vår tid tillsammans.

Related posts:

Leave a reply

required