studiomossgubbe1000px_wI sommar har jag passat på att uppdatera vår studiomiljö. Främst för att vi har dragits med en del tekniska problem och ett onödigt komplicerat arbetssätt. Att greja och åter greja med utrustning som man har är förvisso väldigt lärorikt men även om du är tekniskt lagd kan det periodvis bli jobbigt. När hårdvaran uppenbarligen inte längre fungerar och man inte längre problemfritt kan uppgatera mjukvaran är det dax för något nytt. Nu gör vi detta för att skapa en studiomiljö vi båda förhoppningsvis kommer att trivas med.

Tidigare har vi i princip använt oss av två inspelningsdatorer. En windowsdator med musikprogrammet Cubase. På denna har vi haft problem med ett tjutande USB-ljudkort vilket har gjort att vi i princip bara har använt den till MIDI.

Den andra datorn har varit en linuxdator med musikdistributionen Ubuntu Studio. Denna har vi främst använt för inspelning av audio dvs riktiga instrument och sång. Ubuntu Studio är fri mjukvara och innehåller musikprogram som i den kommersiella världen skulle ha kostat tiotusentals kronor. Det är därför jag blir lite förvånad när jag hör Alexander Bards beskrivning av musikvärlden:

musikvärlden består inte av finniga tonåringar med ett crackat Reason

Om det syftar på att allt kostar pengar, så har han inte haft koll på vad som har hänt inom området Linux Audio de senast 10-15 åren. Mjukvara som faktist har tagit oss ända till radio och tiotusentals spelningar på youtube.

Det nya systemet då? Det blev en Mac med ett thunderbolt-ljudkort och en återgång till Cubase. Vi känner också att vi har växt ur det här med att jaga gratis plug-ins så en vettig sampler och 12 dvder med instrument på det. Huh, tänkte inte på att iMac inte har någon dvd-läsare men det löste sig efter två dagars installation över närverket.

Det kommer säkert i fortsättningen också att finnas saker att greja med men det känns skönt att få greja med något nytt.

Mitt Soundblaster16 ligger nu i kassen för släng. Det var tider det när vi spelade in albumet Waterlilies. Allt var så okomplicerat, bara koppla in mikrofonen och dra på en ratt. Ljudkortet kommer jag nog inte att sakna. Skulle man lyssna på Waterlilies igen så inser man nog att vårt ljud har utvecklats en del sedan dess. Men det är lite av den känslan vi vill tillbaka till.

Related posts:

Leave a reply

required